söndag 6 december 2009

Flingor

Flingor på vårat bord.
Slingor av kanel beströr filen dem serveras i.
Beskyddar oss från magens kommande ilska.
Gör dessa socker beströdda små flarn.

Oberörbart

Glädjen som motas av hjälplösheten.
Ord som hänger löst men inte ger någon tröst.
Då trösten är något någon annan måste förlösa.
För att orden inte ska hänga ont lösa.
Då man förstummad är i en sådan sits.
För att man inte kan säga dem orden själv.

Det är inget vits.
Meningslöst och förvärrande,
hade sådant varit.
Oberörbart och obekvämt äro känslan.
Ja till och med fylld av ängslan.

Snön faller

En snö droppe falla.
Vi åtnjuter då vars en Kaffe och fralla.
Då delar vi det med alla.
Den underbara stunden
som snart av vår värme smälter bort.
Visserligen är den kort, men av glädje fylld.
Glädje av olika sort.
Den smälter bort allt som är hårt.
Med ljus som på snötäcket som utanför glimrar.
Fördriver vi sedan med pepparkakor flera timmar.
Julen är snart här, men glädjen som över den trär.
Är något som vi skapa lär.

lördag 3 oktober 2009

Öken vandring

Efter en lång vandring igenom öken och sand.
Hittar man en oas i ett land som var för en okänt.
En plats man aldrig tidigare sitt ansikte hade vänt.
Nytt liv sprudlar, vattnet är mjukt och kyler ens strupe.
Grönskan frodas och skänker skydd från alla sandstormar.
Blommorna skänker värme och fyller ens ögon med vackra intryck.
Man rycks upp och känner inte längre något tryck.
På kvällen man ligga under en majsetisk palm som på morgonen skänker en härlig dryck.
Spegelbilden i oasens stora sjö visar en i ens bästa dager, och ens sinne är nu långt ifrån magert.
Nu vet man att livet fortsätter fagert.

söndag 27 september 2009

Stalkar sig själv

Hej David jag har kollat in dig på avstånd länge.
Jag brukar stå här utanför maxis stänge.

Ditt hår glänser undertiden jag glor igenom din brevlåda.
Jag får sådan jävla klåda när du tar på dig din t-shirt och detta skåda.
Ibland stör jag mig lite på hur du svänger i dina nya byxor.
Det gör så jag går hem och polerar mina yxor.

Men det är ett lyxproblem i min värld bara man kan se dig hålla låda.
När jag följer efter dig på din färd.
Hur kan du le så glatt mot den där kassörskan.
Spelar du mig ett spratt när du delar bannanen med hon du bjudit på fika.
Vi alla kan inte vara lika men varför inte min tilvaro du berikar.

Jag sover med en bild på dig på min vägg.
Och lyssnar på ett band jag spelat in på när du steker ägg.

När jag hör dig spela ljuv musik så rusar jag igenom stadens trafik.
För att hinna fram i sista sekund när du fyller din spann med damm efter du städat.

Hur kan du fåråda mig med alla dem där på facebook, när jag sende dig en visbok.
Är det för du inte kan sjunga eller är visorna mina dumma.
Jag ser dig åka till någon som kommer dig utråka.

Jag står här långt borta och inser att livets stunder är korta.
Det här är mitt sista brev, men det var du som gjorde så det så här blev.

fredag 4 september 2009

I keep on falling.

I keep on falling,
down along a dirty road.

But on my lips,
is a dirty smile too.

So it's alright,
because i´m home
and I will put upp a fight.

In all this light,
I know that I'll soon be att a great height.

Far from alone,
my ego bursts in flames.

Don't mind the stains.
It's not from my brains.

I land on my two feet,
standing with my head high.

It's not something
that was done on the fly.

måndag 31 augusti 2009

Eternal happiness

To experience joy that supasses what you once believed would be possible.
Is that something that is so hard to reach or even experience in a life time?

Not really the ingredients are simple.

Perfect is borring.
Act on instinct.
Make choices.
Go all in.
The sky is not the limit.
Only you can make a diffrence in your life.
There is no messiah.

Relax and make plans, you only have your own life and this life.
There is no second chance at life, but there are loads of second chances in life.

Make the best out of it and take your time.
You will still be here tommorow so theres no rush.

Always remember you are the best one in your life.
The goal of eternal happiness maybe unrechable today but if you start building and removing bad parts out of your life one day you will be there.

fredag 3 juli 2009

Det som finns i botten av mitt hjärta fortfarande.

Jag saknar Ord
för att beskriva de känslor som för dig Uppstod
och varför ditt Leende blev mitt Mål
Hur du fick mitt hjärta att kännas som Glödgatstål
då du med en magisk Nål
Reparerar de hål mitt hjärta har Steg för steg
Hur på något sätt du får saker att kännas helt rätt
Känslan av att du verkligen kan förstå
vad som med mig står på.
Du må ha fel och brister
Men det verkar som jag älskar dig
och känslorna minna kommer bestå.
Glädjen som jag ingjuts i din närhet
är något som är unnad få.
Behöver inte vara rädd
Behöver inte varsamt träda på tå.
För nu blir jag av dig sed för den jag är.
och i kärleken för dig jag klär.
Ja ditt leende är en mirakel ört
som mig åter tillbaks till livet har fört.

måndag 8 juni 2009

Natten allt förutom ett skämt

Stjärnor och stoft det är tyst på våra loft.

Solen har under dagen tillvaron belyst.

Goda tankar och erfarenheter har ut i våra sinnen hysts.

Sommaren har återvänt nu när kvällen anlänt och vi de levande ljusen har tänt.

Nu när jag denna tanke har skänkt och jag endast lite på min fantasi har klämt

torsdag 4 juni 2009

Fears of the unimaginable

Some say life can end tomorrow.
That it may leave people in sorrow.

I have seen it with my own eyes.
Felt how my veins froze to ice.

It’s hard to take it all in bite sized.
To shake free, see whom and what matters.

Will the emotions I had still be clear?
If one day I'm suddenly not here.

Have I said all that I really wanted to say.
May I calm to rest lay or will my soul be in dismay.

Yes I know, Still it's all undecided,
But I have this fear, and I just can't hide it.

This life might be in seconds limited.
But with all imagination it’s infinite.

So I see a need to priorities and be nice.
Plant a seed of joy where it really counts.

Let go of all troublesome doubts.
Because, I already know what matters in the end.
And what I want to defend.

onsdag 3 juni 2009

Here we go again

I have set a lot of things aside.
Because I'm gonna' take you for a ride.
Towards the never ending sunset.
I have let go of my safe line.
For a bet like this it was time.
It feels like its right here in my spine.

tisdag 2 juni 2009

You make me free

Liberate med from everyday life.
Take me for a flight.
Give it all a fight.
Sometimes I may not see the light.
But I know that you have it in you to make it all right.
Because when it's you its all in sight.

Tåget

Klick klack klick klack
det är det distinkta dånet från tågets hjul mot spåren.

Kvällen blir till natt.
Tic Tak Tic Tak

Som en sax klipper sig loket med passagerare sig igenom landskapet.
Klipp Klipp Shhhhh

Tut Tut, pshuuu
Inte ett damm inte ett stoft lämnas oberört av denna skugglösa färd.

Klunk Klunk, Dunk Dunk.
Lämnar den mig vid ett mål full av flärd

Håll mig tätt

Det är när man träffat någon som gör så man känner sig trygg,
när alla smärtor lättar från ens rygg.

Som alla rädslorna man undertryckt vågar komma fram och översköljer en.
Nästan så att dem fullständigt döljer en.

lördag 30 maj 2009

When thoughts are unclear.
as to what you hold dear.
You know that you want to be near.

When your heart is screaming
"I'm standing here!"

When you have emotions
but you can't unleash them all.

When your life feels like a rolling ball;
set in motion, and it just won't stall.

When the actions you take seems like
they may somehow be a mistake.

When words no longer come easy
and everything you might say sounds cliché.

What will keep you from breaking?
Cause your whole world is Shaking.

söndag 3 maj 2009

Dagens sanning.

"Actual happiness doesn't last forever. it's up to you to keep remembering that happiness rather than harp on things that might be bad" - Dennis G aka Conan-Kun

lördag 4 april 2009

The Last Night.

A cold and shallow night I found something bright.
I don't know if it felt right, but it gave me feelings.
And blew away all my inbound fright.

Someone would call this seeing the light.
But right now its just all bright.
Maybe its really in sight this time.
Perhaps this is even right.

Another morning arrives.
Some other day in our lives.
I used to be totally astray.
Now I feel like I'm struck by a ray.
When I a stable foundation may lay.

But I still don't know what to say.

söndag 29 mars 2009

Randomness.

My borderline screams:
"You won't be fine
Its time to run.

This wont be any fun!"

My Heart is screaming:
"Go for it
this is gonna be a hit.

It will last longer than a bit."

My Shrink is Whispering:
"This is not to bright."

Maybe he is right.

My Soul is Whispering:
"I feel similar tones
are there any buried bones?"

torsdag 26 mars 2009

Rants about livet.

Varför lägger jag aldrig märke till sådant
som senare känns viktigt.
Är sådant verkligen på riktigt?

Tankar som dem här.

Jag vet inte ens om dem mig klär.
Men jag vill inte från detta vara isär.
Kan man se var sådant bär.

Eller är svaret inte så där,
gyllene och enkelt.


Ibland gömmer jag mig bakom
en feg karaktär.

Ja Fredrik han bara flyr fältet
när det illa eller bra bär.

För rädd för att leva livet
och aldrig taga något för givet.

För när något kan gå bra
då kan det oxå gått åt skogen.

Fast än man är 100 procent åt målet
trogen.

Men varför vara negativ när
man inte har synat den andras giv.

Det är ju ändå mitt liv.

onsdag 25 mars 2009

Under my burning head.

You are the sparkle in my world
making it sprinkling clean.

Shaking it to the core
having me think its not a bore.

Nothing else can now be seen
far or beyond.

You are my cure even if you
are not truly pure.

How can I be this sure
that I want to hold your hand?

Make you truly smile
more then a while.

Believing together
life won't ever be bland.

Maybe this is a confession
to worlds I could never say.

Lessons learned, but I could not
let them to rest lay.

söndag 1 mars 2009

The end to say.

I called you to say,
keep away.

Because you're not going,
to stay.

Thus my goal is clearly
to your heart slay.

Let your blood over a
wall spray.

So I can my emotions to
rest lay.

After my suicide found in
a pile of hay.

I be may...

(Note: This is a work of fiction, not a suicide note nor is it a threat.)

fredag 30 januari 2009

Att insupa

Jag öppnar ögonen och det är då det sker.
Jag gör så mycket mer än bara ser.
Jag noterar registrerar och insuper
denna visuella verklighet.


Ett mirakel ett underligt spektakel
som jag delar med många fler.

Jag vill ha mer och mer.

Snälla livet efter detta jag ber.


Det är en självisk önskan,
som i minna händer bara
Jag kan se till att det av blir mer
och avnjuta denna grönskan.

tisdag 13 januari 2009

Beyond all of this that i say. Kidnapp me but don't take my soul away.

I want to steal your heart away.
But I'm going to a place where I can't stay.
I can't hold it, because my hands are to slippery.
From trying to catch the emotions that went astray.

Behind a world of logic under a sky of feelings.

I want to rob your heart away.
But I will not my old daemons slay.
I can't let go, because then the shield is lost.
From an overwhelming storm of emotions in decay.

måndag 12 januari 2009

In a Split second of a mind.

I want you here,
come and stay near
No please not so close!
Why can't I see clear?

I want to feel safe,
come and hold my hand.
No please don't touch me!
Why do i feel this bland?

I want some warmth,
come and give me a hug.
No please keep away!
Why Do I feel this astray?

I want to kiss you
come closer baby.
No please give me some space!
Why can't I find my ace?

I want to run and hide.
Don't follow me to that place.
Catch me before I'm on a different side!
Do I really wanna go away?

måndag 5 januari 2009

Incomplete and cold.

I look into her eyes,
But all I can see is your smile.

I feel her touch,
But all I can think of is your hands against mine.

She walks behind me,
But when I turn around I wish you where there.

I hear her voice,
But all that I have in my mind is your words.

I'm no longer myself,
But I'm all that I can be, When you are not here with me.

My thoughs are no longer my own,
But I hope you have to a happy place flown.

lördag 3 januari 2009

Tjuvens saga.

Det var en gång en liten flicka, som bar på en bricka full av alla världens under.

Dem hade följt med henne hela hennes liv, kliv för kliv.
En dag, när flickan kände sig extra svag, då kom en tjuv förbi och såg henne bära på alla världens skatter.

Natt efter natt, satt han och planerade hur han skulle ta dem ifrån henne.
När det väl var dag så var han så trött att han inte riktigt såg vart han gick, men han följde flickan med sin blick.
Ack han kunde inte förstå att ingen redan tagit det från henne, när hon vandrar runt med det bara så.
Dag efter dag, såg han hur flickan gick igenom staden, hon verkade varken glad eller ledsen.
Men sen en dag så kom ögonblicket han hade väntat på han steg fram till henne och gjort en elegant gest, tog brickan och red av till häst.
Sedan den dagen vandrade han från gata till gata för att försöka hitta en plats han kunde sälja all världens rikedom

Men han kunde aldrig förmå sig att göra det, för den var inte hans, och ingen kunde betala det pris den var värd.
Någon följde i hans spår, tippades på tår.
Han började sakna dem dagarna han enbart jagade denna skatt, vad gör flickan nu och saknar hon den var natt?
Skatten såg inte ett dugg ut som den gjorde då första gången när han bar på den.

Han gick den natt han fick denna uppenbarelsen till sängs, och drömde en dröm
Om hur han dansade i en stor sal, hur han stod i änden av en stor stor lokal.
Hur skatten den vart borta, och hur han än en gång hade ett leende på sina läppar så korta.

Så vad gjorde han nu?

Han vandrade gata ut och gata in, i folkets vedervärdiga stim, han kunde inte hitta den han sökte, flickan som en gång denna skatten skötte.
Vandrandes i flera dar och flera nätter tills han somnade in på en bänk till ljudet av kastanjetter.
När han vaknade till igen så stod flickan där, som på skatten en gång så underbart burit.
Hon hade följt hans steg ändan sedan den dagen. Han försökte ge tillbaka skatten men hon ville inte ta emot den.
Hon hävdade att han var ämnad at bära den.
Då föreslog han att dem båda kunde bära på den tillsammans och det gjorde dem.

Gata ut och gata in, igenom folkets stim, skatten som aldrig existerade men i deras sinnen spatserade.
The End ^^