Livet före Efterfesten.

Bortom skyarna, långt ifrån alla de ensamma byarna
där beslöjas längtan
av flertalet gyllene trådar

Ingen där att bedåra denna kristallklara vision,
en mystisk karta
full
av hopp och underbara mål

Den, en naiv avbild av en värld,
som är allt för snål
För i tiden brände man det man inte ville veta av
på bål,
nu man dränker sådant i alkohol
på någon ytlig förfest

Ursäktad för allt
så länge man inte kunde rå för det
Är man endast berusad på livet,
så bär man det fulla ansvaret

Trots att efter eget sinne så satte man i sig en pinne

Inte bara två,
för om inte livet kan ge
så är det allt för få

Man får icke uppleva livets hjärtliga
och fridfulla efterfest,
för just här och nu
finns allt det där som gäller mest

Allting kanske började i baksätet
på en beige volvo
Men himlen framför dig är klarblå,
ja, långtifrån grå

Efter regnet följde svala vinbyar
och torkade alla tårar
Med dem så blåste
all ångestfylld framtidsskräck väck

Vändningen kommer,
dörrarna slårupp
ljuset strålar in.

Varenda dammråtta flyr,
längs golvet vandras det med mjuka steg

Självmordspilot.

Jag en självmordspilot som flyger genom vardagen.
I rask takt söker jag upp minna mål stora som små.

Sittandes i en cockpit pryd av söta mjukdjur.
På mitt bröst hänger en bragdmedalj för min lojalitet.

Genom rutan ser jag det molntäckta livet rusa förbi.
En oändlig horisont med tusentals olika potentiella mål.
Det gäller att inte vara snål så jag tömmer allt jag har på ett.

Utan att inse hur jag icke längre kan ta till reträtt.
Jag tror att allting är på topp och inget sätter stop.

Då uppenbarar sig ett berg som är av den gråaste färg.
Men allt försent jag försöker väja.

Incognito Ergo Sum

Standing on top of the rock.
Under the twilight makeing a golden vow.
Clenching my fist in self awe.
Only I, Myself can do it.
No one else has the power nor the insight.
What it takes or the fine tools.
To make my future.

I have to grab it with my own hands.
Only I, hold the will and the fortitude.
To make it so.
One day at a time.
Step by step along the line.

Ingen!

Ingen ser det.
Stolen som står på sned.
Dörren som slår på glänt.
Repet som hänger från taket.
Blicken som stirrar blint utan mål.
Såret som är så obehagligt naket.
Blodet som rinner ned över golvet.
Snaran som sakta men säkert drar runt halsen.
Knarret i golvet som inte vill ge sig.
Andetaget som enbart fylls med vemod.
Menlösheten som en fågen tagit.
Smaklösheten som fyller allt annat än ens mun.
Självplågeriet som egentligen inte har någon grund.

Ja!

Ingen ser en när man i tystnad faller mot det man tror är jordens avgrund.

Menigslöst dravel?

Med öppna ögon ser jag ut över dagen.
Det jag såg var mer än jag kundat tro.

Var det kanske något jag innan inte förstod?
Eller viste jag det hela tiden?

Jo så är det nog.

Ibland blundar man för det man ser.
Fast det ett klart ljus sken återger.

Bortom, ängar, hav och strand

Brinande ängar av tim och tej.
Stormande hav av vatten så salt.
Flodvågor som slår hårt mot kustens sand.
Rökmoln som täcker stadens rand.
Skeppet som ännu inte kommit i hamn.
Längtan efter regnet som släcker dessa lågor.
Hoppet för stiltjet så att man kan gå i land.
Drömen om ännu en gång längs en badstrand.

Beams of dreams

I have made my decision.
When time comes; I’m going to speak my heart.
It won’t be sugar coated or filled with promises.
I’m not a man who can create sparkling miracles.
But I however am the man who will try to make the impossible possible.
I have hopes, I have dreams, that i want to spread like beams.
Though it seems that i sometimes shy away to my dismay.

Muller

Över planeter och och stjärnor.
Vandrar minna tankar små som atomkärnor.
Dem kolliderar och skapar större explosioner.
Som legioner vandrande framåt över en äng
mullrarar det i min skalle.
Jag hade mycket häldre suttit och en nalle kramat.
Än att sitta här och känna mig trött och matt.
För jag är så trött på att leka tafatt.
Fast så är det säkert när man jagar världens dyrbaraste skatt!

Inte menat för han?

Långt bortom skyarna sitter en man på en bro och glor ut över havet.
På ett skepp som har lämnat hamn på väg mot okända äventyr.
I has sinne finns bara tankar på vad som lurar bortom vindbyarna.
Vad hade hänt om han hade med sin kista fått följa med på denna färd?
Hade hans liv blivit fullt av flärd hade han blivit mer lärd.
Tog han inte chansen eller var det inte menat för han?
Kanske omedveten han frihet vann.

Dialog

Ett samtal en dialog mellan två.
Där båda deltager i konversationen.

Aldrig kunde jag tro att ett sådant kunde få
mig att känna sådan total lugn och ro.

Några ord några skratt slank igenom på båda håll.
Det var som att kasta boll men icke som på plank.

Att ha funnit någon som kan ge en sådana svar.
Får världen att kännas rätt underbar.

Minuterna gick men dem kändes så korta.
Då plötsligt var det slut och min nervositet borta.

Flagga

När alla flaggor blåser i vinden.
När alla skogar är gröna och frodiga.
När freden inför dörren står på tå.
Är allting perfect då?

I saw it all tonight

I had a meeting with Mr. Past this cold and lonely night.
He stood there with a pale face but with a big grin alight.
I took at seat at his dusty and moldy old table.
He picked up a old ragged book, the book of my life.

I turned the pages looked them over with a big glare.
He was sitting there viewing me crossing his hands.

I looked at all the happy moments and all the bad.
He said that ”It could have been much more sad.”

I closed the book rapidly with a hard hand.
His grin disappeared in the blink of an eye.

I said that i probably won’t come around much more.
He tried pushing the book in my face.

But I stood up and walked away in fast pace.
He yelled at me and screamed ”Remember my name.”

I answered, ”You are what made me what I am.
But I need to spend my time in the present.
So that i can make my self a future.”

Calling out

Give me a chance to get to know you better.
I could write you a letter full of light and gloom.
Cause I so dearly want to set you abloom.
Takeing it slowly one step at a time.
I dont want to be a mime or a slime.
But i would do everything to make you never regret it.
Even if I really don’t know where it could end.
I truely would like to you this letter send.
Maybe you will become a close friend.

Dessa eviga drömar

Drömmar som strömmar igenom min kropp var natt.
I dess sömmar ser jag alltid samma sak.

Visionen och syner om hur jag en dag blir kär igen.
Ansiktet är inte klart men visst vore det underbart.

Ibland känns det som om jag har en hum om vem det kan vara.
Kommer jag igen klara av att hantera sådana känslor?
Frågan ekar i min skalle.

När det kommer så måste jag ge det en chans.
Inte bara sitta och titta på distans.
Eller fly ut till ingenstans.

Dem orden

Dem orden som är så tunga att bära på
men endån så fluffiga och goa.

En kännsla av att bära ett fyrverkeri inombords
som man delvis kan på nära håll beskåda.

Samtidigt som dem är så enkla
så är dem så svåra att lägga på sin tunga.

Fast man säkerligen helst av allt vill dem för hela världen sjunga.

Tillbakablick

Folk påstår att jag har ordets gåva.
Men när det verkligen gäller,
då vet jag inte vad jag ska säga.
Då känns det som jag nästan blivit stum.

Jag tänker att det ska sägas när tiden är inne.
Dem orden som är så tunga att bära på
men endån så mjuka och fluffiga.

Men varför flyter dem inte bara ut så lätt.
Även fast det antagligen vore rätt.

Jag hoppas nästa gång jag står där
och verkligen vill ytra dem att jag säger dem på ett knepp.

God morgon

Morgonen här nu gryr
Oj det är nästan så att man solen skyr
Tankarna till annan plats flyr

Sovit endast ett par enstaka timma
känns lite som hjärnan har börjat simma

Räddaren i nöden är här
Kaffe bland flera andra saker som jag håller kär

Funderingar?

Om man inte kan sluta tänka.
Låta sinna tankar vila på en sak.

Om man inte kan sluta sakna.
Känna tomhet när en sak inte är där.

Om man inte kan sluta hoppas.
Att den också tänker sådär.
Är man då kär?

Dem tankar

Tankar som bara flödar och rinner ut på annat håll.
Bilden av paradis som flytter förbi fönstret.
Vinden som lungt blåser iväg till fjäran land.
Andetaget som uteblir och pausar ens världen.
Blinkningen som omdelbart slukar ens själ.
Ögonblicket som man går hand i hand.

Ett pris på detta kan icke sättas.
Den tidpunkt då två hjärtan möts och slår band.