Försvinnande

Blodet droppar från taket och salt har ströts i mina sår
jag ligger inte på bår och det gör ont i minna lår

droppe för droppe rinner ner över mitt ansikte
det ekar i min skalle medans jag lyssnar på trallen
från djupt glömda fåror och skåror i mitt psyke

händerna har redan domnat bort efter alla tagen dem gjort
kvar finns bara en illande kännsla av fingrarna som en gång rörde sig
min nässa förmedlar fortfarande luktsinnet i all sin full function
men jag vill heldre minnas alla de goda dofter och inte denna unkna stank

paralyserad ligger jag nu på golvet med en blodpöl som kudde
jag hade heldre semestrat på en solig udde

Bortom mig hör jag gnisel och skrik mitt liv kommer aldrig mer bli sig likt
För i taket hänger mitt hjärta fullt av smärta och drar tagtråd igenom min kropp

jag kan inte alls förmå mig att sätta stopp för detta är slutet på mitt lopp