Efter en lång vandring igenom öken och sand.
Hittar man en oas i ett land som var för en okänt.
En plats man aldrig tidigare sitt ansikte hade vänt.
Nytt liv sprudlar, vattnet är mjukt och kyler ens strupe.
Grönskan frodas och skänker skydd från alla sandstormar.
Blommorna skänker värme och fyller ens ögon med vackra intryck.
Man rycks upp och känner inte längre något tryck.
På kvällen man ligga under en majsetisk palm som på morgonen skänker en härlig dryck.
Spegelbilden i oasens stora sjö visar en i ens bästa dager, och ens sinne är nu långt ifrån magert.
Nu vet man att livet fortsätter fagert.
lördag 3 oktober 2009
söndag 27 september 2009
Stalkar sig själv
Hej David jag har kollat in dig på avstånd länge.
Jag brukar stå här utanför maxis stänge.
Ditt hår glänser undertiden jag glor igenom din brevlåda.
Jag får sådan jävla klåda när du tar på dig din t-shirt och detta skåda.
Ibland stör jag mig lite på hur du svänger i dina nya byxor.
Det gör så jag går hem och polerar mina yxor.
Men det är ett lyxproblem i min värld bara man kan se dig hålla låda.
När jag följer efter dig på din färd.
Hur kan du le så glatt mot den där kassörskan.
Spelar du mig ett spratt när du delar bannanen med hon du bjudit på fika.
Vi alla kan inte vara lika men varför inte min tilvaro du berikar.
Jag sover med en bild på dig på min vägg.
Och lyssnar på ett band jag spelat in på när du steker ägg.
När jag hör dig spela ljuv musik så rusar jag igenom stadens trafik.
För att hinna fram i sista sekund när du fyller din spann med damm efter du städat.
Hur kan du fåråda mig med alla dem där på facebook, när jag sende dig en visbok.
Är det för du inte kan sjunga eller är visorna mina dumma.
Jag ser dig åka till någon som kommer dig utråka.
Jag står här långt borta och inser att livets stunder är korta.
Det här är mitt sista brev, men det var du som gjorde så det så här blev.
Jag brukar stå här utanför maxis stänge.
Ditt hår glänser undertiden jag glor igenom din brevlåda.
Jag får sådan jävla klåda när du tar på dig din t-shirt och detta skåda.
Ibland stör jag mig lite på hur du svänger i dina nya byxor.
Det gör så jag går hem och polerar mina yxor.
Men det är ett lyxproblem i min värld bara man kan se dig hålla låda.
När jag följer efter dig på din färd.
Hur kan du le så glatt mot den där kassörskan.
Spelar du mig ett spratt när du delar bannanen med hon du bjudit på fika.
Vi alla kan inte vara lika men varför inte min tilvaro du berikar.
Jag sover med en bild på dig på min vägg.
Och lyssnar på ett band jag spelat in på när du steker ägg.
När jag hör dig spela ljuv musik så rusar jag igenom stadens trafik.
För att hinna fram i sista sekund när du fyller din spann med damm efter du städat.
Hur kan du fåråda mig med alla dem där på facebook, när jag sende dig en visbok.
Är det för du inte kan sjunga eller är visorna mina dumma.
Jag ser dig åka till någon som kommer dig utråka.
Jag står här långt borta och inser att livets stunder är korta.
Det här är mitt sista brev, men det var du som gjorde så det så här blev.
fredag 4 september 2009
I keep on falling.
I keep on falling,
down along a dirty road.
But on my lips,
is a dirty smile too.
So it's alright,
because i´m home
and I will put upp a fight.
In all this light,
I know that I'll soon be att a great height.
Far from alone,
my ego bursts in flames.
Don't mind the stains.
It's not from my brains.
I land on my two feet,
standing with my head high.
It's not something
that was done on the fly.
down along a dirty road.
But on my lips,
is a dirty smile too.
So it's alright,
because i´m home
and I will put upp a fight.
In all this light,
I know that I'll soon be att a great height.
Far from alone,
my ego bursts in flames.
Don't mind the stains.
It's not from my brains.
I land on my two feet,
standing with my head high.
It's not something
that was done on the fly.
måndag 31 augusti 2009
Eternal happiness
To experience joy that supasses what you once believed would be possible.
Is that something that is so hard to reach or even experience in a life time?
Not really the ingredients are simple.
Perfect is borring.
Act on instinct.
Make choices.
Go all in.
The sky is not the limit.
Only you can make a diffrence in your life.
There is no messiah.
Relax and make plans, you only have your own life and this life.
There is no second chance at life, but there are loads of second chances in life.
Make the best out of it and take your time.
You will still be here tommorow so theres no rush.
Always remember you are the best one in your life.
The goal of eternal happiness maybe unrechable today but if you start building and removing bad parts out of your life one day you will be there.
Is that something that is so hard to reach or even experience in a life time?
Not really the ingredients are simple.
Perfect is borring.
Act on instinct.
Make choices.
Go all in.
The sky is not the limit.
Only you can make a diffrence in your life.
There is no messiah.
Relax and make plans, you only have your own life and this life.
There is no second chance at life, but there are loads of second chances in life.
Make the best out of it and take your time.
You will still be here tommorow so theres no rush.
Always remember you are the best one in your life.
The goal of eternal happiness maybe unrechable today but if you start building and removing bad parts out of your life one day you will be there.
fredag 3 juli 2009
Det som finns i botten av mitt hjärta fortfarande.
Jag saknar Ord
för att beskriva de känslor som för dig Uppstod
och varför ditt Leende blev mitt Mål
Hur du fick mitt hjärta att kännas som Glödgatstål
då du med en magisk Nål
Reparerar de hål mitt hjärta har Steg för steg
Hur på något sätt du får saker att kännas helt rätt
Känslan av att du verkligen kan förstå
vad som med mig står på.
Du må ha fel och brister
Men det verkar som jag älskar dig
och känslorna minna kommer bestå.
Glädjen som jag ingjuts i din närhet
är något som är unnad få.
Behöver inte vara rädd
Behöver inte varsamt träda på tå.
För nu blir jag av dig sed för den jag är.
och i kärleken för dig jag klär.
Ja ditt leende är en mirakel ört
som mig åter tillbaks till livet har fört.
för att beskriva de känslor som för dig Uppstod
och varför ditt Leende blev mitt Mål
Hur du fick mitt hjärta att kännas som Glödgatstål
då du med en magisk Nål
Reparerar de hål mitt hjärta har Steg för steg
Hur på något sätt du får saker att kännas helt rätt
Känslan av att du verkligen kan förstå
vad som med mig står på.
Du må ha fel och brister
Men det verkar som jag älskar dig
och känslorna minna kommer bestå.
Glädjen som jag ingjuts i din närhet
är något som är unnad få.
Behöver inte vara rädd
Behöver inte varsamt träda på tå.
För nu blir jag av dig sed för den jag är.
och i kärleken för dig jag klär.
Ja ditt leende är en mirakel ört
som mig åter tillbaks till livet har fört.
måndag 8 juni 2009
Natten allt förutom ett skämt
Stjärnor och stoft det är tyst på våra loft.
Solen har under dagen tillvaron belyst.
Goda tankar och erfarenheter har ut i våra sinnen hysts.
Sommaren har återvänt nu när kvällen anlänt och vi de levande ljusen har tänt.
Nu när jag denna tanke har skänkt och jag endast lite på min fantasi har klämt
Solen har under dagen tillvaron belyst.
Goda tankar och erfarenheter har ut i våra sinnen hysts.
Sommaren har återvänt nu när kvällen anlänt och vi de levande ljusen har tänt.
Nu när jag denna tanke har skänkt och jag endast lite på min fantasi har klämt
torsdag 4 juni 2009
Fears of the unimaginable
Some say life can end tomorrow.
That it may leave people in sorrow.
I have seen it with my own eyes.
Felt how my veins froze to ice.
It’s hard to take it all in bite sized.
To shake free, see whom and what matters.
Will the emotions I had still be clear?
If one day I'm suddenly not here.
Have I said all that I really wanted to say.
May I calm to rest lay or will my soul be in dismay.
Yes I know, Still it's all undecided,
But I have this fear, and I just can't hide it.
This life might be in seconds limited.
But with all imagination it’s infinite.
So I see a need to priorities and be nice.
Plant a seed of joy where it really counts.
Let go of all troublesome doubts.
Because, I already know what matters in the end.
And what I want to defend.
That it may leave people in sorrow.
I have seen it with my own eyes.
Felt how my veins froze to ice.
It’s hard to take it all in bite sized.
To shake free, see whom and what matters.
Will the emotions I had still be clear?
If one day I'm suddenly not here.
Have I said all that I really wanted to say.
May I calm to rest lay or will my soul be in dismay.
Yes I know, Still it's all undecided,
But I have this fear, and I just can't hide it.
This life might be in seconds limited.
But with all imagination it’s infinite.
So I see a need to priorities and be nice.
Plant a seed of joy where it really counts.
Let go of all troublesome doubts.
Because, I already know what matters in the end.
And what I want to defend.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

