Rants about livet.

Varför lägger jag aldrig märke till sådant
som senare känns viktigt.
Är sådant verkligen på riktigt?

Tankar som dem här.

Jag vet inte ens om dem mig klär.
Men jag vill inte från detta vara isär.
Kan man se var sådant bär.

Eller är svaret inte så där,
gyllene och enkelt.


Ibland gömmer jag mig bakom
en feg karaktär.

Ja Fredrik han bara flyr fältet
när det illa eller bra bär.

För rädd för att leva livet
och aldrig taga något för givet.

För när något kan gå bra
då kan det oxå gått åt skogen.

Fast än man är 100 procent åt målet
trogen.

Men varför vara negativ när
man inte har synat den andras giv.

Det är ju ändå mitt liv.