Som röda flammor sipprandes ned längs två blåa smaragder.
Prydande finna gyllene silkes lika drag.
Med en impulsivitet som är både omtänksam och glädjande.
En nyfikenhet som glänser och sår hopp.
En ärlighetens blick som skänker trygghet.
Inte alls främmande för någon barnslek.
Ja för henne så tickar mitt hjärta och det slår.
Längtar tills augusti då jag henne i verkligheten se får.
Så långt bort men det känns som sträckan till dig är kort.
För du slog mig med storm och lämnade något nytt inom mig.
Något jag aldrig tidigare skådat eller känt.
Viljan att göra dig glad var dag och få stå vid din sida.
Jag är nu din Frida.
måndag 23 juni 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
What a great moment of reading blogs.
Nice blog. Thats all.
Well, all I can say is. Im hungry.
Skicka en kommentar